Idag är det Världsdagen för psykisk hälsa – en dag som syftar till att skapa större medvetenhet och förståelse för psykisk ohälsa. Mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lever idag med psykisk ohälsa på ett eller annat sätt, enligt Socialstyrelsen. Unga är särskilt drabbade av oro och ångest där siffran har ökat från 20,5 procent 2008-2009 till 28 procent 2014-2015, enligt ungidag.se. Och tjejer är speciellt utsatta.
Magnus Jägerskog är generalsekreterare på Bris, och de fokuserar mycket på att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga.
– Under förra året var psykisk ohälsa och dåligt mående det vanligaste samtalsämnet i Bris stödverksamhet, mer än var femte kontakt handlade om just detta. Samtalen innefattade allt ifrån tillfällig nedstämdhet och oro till depression, självskadebeteende och barn som funderade på att ta sitt liv, säger Magnus Jägerskog.
Varje dag samtalar Bris kuratorer med barn och unga som mår dåligt och många unga upplever att det inte finns någon vuxen som lyssnar.
– Det finns inte en enskild orsak till varför den psykiska ohälsan ökar, men vad alla barn som hör av sig till Bris har gemensamt är att de upplever att det inte finns någon vuxen som lyssnar. Bris kuratorer ger stöd utifrån barnets behov. Det handlar både om att lyssna, bekräfta och stötta barnet i dess tankar och känslor men också om att tillsammans med barnet hitta strategier för att orka.
Scouterna arbetar ständigt med att få barn och unga att må bra i sig själva och känna sig trygga. I höst har ett program som heter Free Being me kommit till Sverige från WAGGGS som handlar om att stärka unga och deras kroppsliga självförtroende, något som skulle kunna förhindra att unga insjuknar i sjukdomar som anorexia och bulimi.
– Vi på Scouterna vill göra unga redo för livet och skapa ett klimat där vi vågar prata om det som bekymrar oss eller det som gör oss oroliga. Free Being Me är ett förebyggande program som vi hoppas ska kunna stärka unga och få dem att må bättre i ett tidigt skede i livet, säger Elisabeth Danefjäll, program ansvarig på Scouterna.
Men trots att Psykisk ohälsa är en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan, är det många som upplever att det är tabubelagt att prata om psykisk ohälsa och de sjukdomar som många lever med varje dag.
– Det har hänt mycket de senaste åren, men fortfarande är det tabu att prata om att må dåligt. En faktor kan vara att vi tror att det är något vi själva kan påverka, till skillnad från andra sjukdomar eller fysiska skador. När det gäller barn och unga kan det också handla om en vilja att passa in och vara som de andra, och då pratar man inte med kompisar om dåligt mående för man tänker att alla andra mår bra. Det är viktigt att vi vuxna pratar med barn och unga om att visst dåligt mående kan vi påverka och hantera själva, men när det blir för svårt så har vi rätt till stöd och hjälp för att må bättre, säger Magnus Jägerskog.
Läs mer om hur unga mår idag här.
Vill du veta mer om psykisk ohälsa? På SVT går nu serien Djävulsdansen som handar om att leva nära dessa sjukdomar.
Vill du läsa mer om Scouternas program Free Being Me?
Fakta: Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom till psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar våra dagliga liv. Det finns många olika psykiska sjukdomar till exempel schizofreni, bipolär sjukdom, depression, olika ångesttillstånd, tvångssyndrom, ätstörningar samt beroendeproblematik. Men det finns också följder av sjukdomen eller medfödda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom som några exempel. Man kan också prata om psykiskt funktionssätt eller psykiska olikheter som handlar mer om att man har svårigheter att planera sin tid, hantera stress eller sociala relationer.
Här hittar du organisationer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med. Glöm inte att du även kan prata med sin scoutledare om du mår dåligt och behöver hjälp.
Läs 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa .
Nationella hjälplinjen . Telefon: 020-22 00 60.
Självmordslinjen . Telefon: 90101 dygnet runt. Chatten nås via mind.se.
SPES För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour vardagar till kl 22. Telefon: 08-34 58 73.
Jourhavande präst. Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21-06.
Barnens rätt i samhället (BRIS) . Barnens telefon: Alla dagar klockan 14-21. Telefon: 116 111. Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50.
Jourhavande Kompis . Chatta på jourhavandekompis.se – vardagar klockan 18-22 och helger klockan 14-18.
Jourhavande Medmänniska . Telefonjour alla dagar klockan 21-06. Telefon: 08-702 16 80.
